Skå IK-Sollentuna United FK 0-1 Div 3A

Jag och Sassa anlände först till Svanis. Tomt och nästan ödsligt. Några småkillar på lilla gruset samt damjuniorerna Elin och Trixie i kiosken. Det var det enda som skvallrade om aktivitet på idrottsplatsen.

Efter en kortare "inspektion" av gräset tyckte jag att planen var spelbar. In i domarrummet och hämta flaggorna.

Sassa, tillsammans med Erica C som hade kommit för att betjäna kiosken, ställde ena målet på plats. Jag tog det andra.

Sedan när Sven och Clarre anlände gick de en mer grundlig inspektion och tog det defenitiva beslutet. Det var vissa "träskhål" i planen men alla var överens om att den skulle hålla för spel.

Den här dagen var det några viktiga kuggar som saknade.

Den som jag saknade mest var vår lagkapten, Camilla. Hon var visserligen på plats men ont i halsen och allmän snorighet hindrade henne från spel.

Sandra satt hemma och snorade.

Bella är i Indien på utbildning.

Mimmi är i USA och pluggar.

Maria har börjat träna men inte klar ännu. Bra att hon inte utmanar ödet och chansar på spel för tidigt.

Sven och Inger hade därför tagit ut något av framtidens Skå IK.

Det fanns stunder då jag fick visionen av hur det kommer att se ut i division två om några år.

Startelvan såg ut som följer.

Christina i mål. Lisa på högerbacken. För dagen kapten och i det närmaste felfri i denna match. Det är sällan som Lisa gör en dålig fight.

I mitten Lowa och Pernilla. Också duktiga även om jag tyckte att Lowa ibland var lite nonchig.

På vänsterbacken en liten bomb, Alice!

Till höger på mittfältet Sara J ,i mitten Mickis ,som slet bra under hela matchen tillsammans med Jessica. Till vänster Empi.

I anfallet Sassa tillsammans med en återvändande Ida. Välkommen åter!

På bänken startade Erika tillsammans med inte mindre än fyra! stycken unga damer från vårt utvecklingslag. Piff och Puff dvs Nina och Maja.

Zozzo och Matilda. Kul och spännande!

Sollentuna som stog för motståndet hade ingenting att spela för. Det var klart sen länge med degraderingen till division fyra. Ingen seger under årets seriespel. De har tappat många spelare till olika klubbar och om man tappar sina bästa så kostar det på.

Vi på kanten var överens om att ifall Skå kunde ta en snabb ledning så kunde det bli en storseger annars......

Skå började matchen slarvigt och som det såg ut, oinspirerat. Det var hafsigt och väldigt dåligt passningspel. Sollentuna försökte men inte heller de kunde prestera någon vidare fotboll. Skå hade några halvchanser men inget att skriva här om. Även Sollentuna stack upp då och då men för det mesta stog vår backlinje bra placerad och kunde ta hand om bollen enkelt.

Efter 25' började Sven & Inger slussa in ungdomarna. Erika, sen Nina, Zozzo, Maja och Matilda. Det var först lite blygt men detta släppte så småningom.

I 27' kontrar Sollentuna till höger. Ett inlägg som missas. Bollen dyker in framför Christina. Våra försvarare är lite halvloja och rensar inte helhjärtat. En SDFK'are får står ren i boxen och ladda mot Christina som räddar det första skottet briljant. Returen blir en strumprullare som sakta, sakta rullar in mot mål. Pernilla offrar sig och glitacklar ut bollen.Puh!

Tror vi! Domaren har signalerat för mål och det är tyvärr 0-1!(27) Vilken chock.

Resten av halvleken blir ungefär likadan. Vi har det mesta av bollinnehavet men lyckas inte skapa heta chanser. Gästerna chansar hela tiden på kontringar.

I halvtidsvilan är fortfarande 0-1.

Den andra börjar vi bättre. Vi håller i bollen bättre och har också stundtals ett hyfsat spel. Det är nu som framtidslaget visas upp i sin helhet. Matilda på vänsterbacken ( hon är än bättre som mittback), Zozzo till vänster på mittfältet. Ninna på innerfältet. Sassa till höger. På topp Alice och Erika. Det är inte på grund av dessa ungdomars spelande som vi fortfarande ligger under. Alla gjorde en klart godkänd insats. Det är bristen och avsaknaden av framför allt Camilla men även Sandra och Bella saknades mycket.

Tyngd, rutin och erfarenhet är mycket viktigt, det visade sig i denna match. Det var ingen i vårt Skå, som var dålig, däremot var det ängsligt och lite tafatt emellanåt.

Pernilla hade bra snack och peppade sina medspelare men inte ens det hjälpte.

Inte ens på våra i vanliga fall så farliga hörnor lyckades vi skapa målchanser.

En halvtimme in i andra går vi ner på en trebackslinje. Lowa kliver upp. Även Pernilla har klivit mycket högre i banan. Hon har en nick som smiter över med nån meter.

Vi får också ett bättre tryck men det händer liksom inget. Jo, Sollentuna tillåts kontra farligt två gånger mot slutet. När domaren blåser efter ca 93 minuter är det glada och inte alls oförtjänta miner i Sollentunalägret.

I det gula lägret är det inte lika muntert. Nej det här var en riktig plattmatch. Vi glömmer den snabbt.

Vad vi däremot kommer ihåg är Svens fingervisning om framtiden. Det är modernt tänkande det. Titta bara på, i mitt tycke världens bästa tränare, Arsene Wenger, han bangar aldrig för att våga spela med ungdomar.

Om de är mogna i sin tränares tycke så låt dom spela. För bövelen!