Efterspelet eller efter spelet.....

Jag säger det på en gång.

En av dom viktigaste aktörerna på plan är domaren.

Det lustiga är att om hon/han syns så lite som möjligt så har denne förmodligen gjort en jätteinsats. Det motsatta är ju naturligtvis en primadonna som gör allt för att framhäva sin svartvita lekamen.

I den gångna turneringen "Green Hill Cup" var det två domare som var igång från tidigt på Lördag morgon till vår sena match, 23.40, bara för att åter vara igång tidigt på Söndag morgon och döma till sena kvällen! Puh! Hur orkar dom?

Detta var kanske självpåtaget, vad vet jag. Det var i alla fall förbannat dumt! Det säger sig självt att man till slut ser rosa elefanter som jagar bollen tillsammans med dom där jävla gorillorna! Eller? Prova själv nån gång. Om domarna går på uppåttjack så har jag (nästan) förståelse för det!

Som sagt, denna turnering dömdes av två herrar. Jag vill verkligen inte hänga ut dem med namn så jag kallar dom för något passande, Bogdan och Sickan. Nu förstår alla, eller hur?

I vår tredje gruppspelsmatch, en direkt avgörande historia mot IF Brommapojkarna ,har visserligen Lowa förtjänstfullt gjort 1-0 men Erika har ännu inte hunnit krigat in slutresultatet 2-0.

Det är kamp om bollen på vår vänsterkant, lite axel mot axel, när Bogdan plötsligt blåser frispark. Alla tittar på varandra som fågelholkar innan de förstår att Skå fått en frispark.

Lowa hajar läget direkt (ibland är hon ett riktigt geni!)och drar på en rakettåfjutt som seglar rätt upp i krysset. 2-0 och vi Skåikare jublar för fulla halsar!

Bogdan däremot, han visar tecknet för ej mål och målvaktens boll!

Jag skriker på läktaren(vad trodde ni?) Sven likaså brevid mig. Hjelte gapar från bänken och jag tror ta mej fan att de flesta skriker på domaren. Nu skrek ingen otidigheter(hoppas jag ,de hör inte hemma där)men det blev ett visst tryck. Bodgan blev stressad och mumlade förbigående att insparkar inte får slås direkt. Detta hörsammas av samtliga på Skå-sidan och protesterna ökar ännu mer.

Till slut lugnar det ner sig och vårt spelövertag växer och när Erika punkterar matchen så är det inget snack längre. Bästa laget vann men tänk om en sån stor groda, en riktig padda, skulle ha avgjort matchen och för vår del fortsatt turnering!

Efter matchen samtalade Hjelte med domarna. Först hävdade de att insparkar (alltså inkast) inte får slås direkt i mål. När Hjelte fått dem att förstå att det var en frispark ändrade de sig och hävdade att det varit ruff på målvakten! Horribelt! Lowa slog frisparken så snabbt att ingen av våra spelare var ens i närheten av deras straffområde! Ja, ni förstår vilka bortförklaringarnas mästare vi hade att göra med!

När en utespelare är kass så byts denne ut av tränaren (oftast) men en dålig domare fortsätter, helt enkelt för att det inte finns nån annan. Sen kan jag inte låta bli att undra om Bogdan och Sickan hade platsat om det varit en herrjuniortävling?

Nu vann vi gruppen och gick till mellangruppspel. Där spelade vi till oss en semifinalplats.

Turneringens kanske bästa lag tillika arrangörer och slutsegarer, Älta IF 1 skulle bli våra motståndare.

Under tiden som vi väntade på våra semifinalmotståndare märkte jag att Ältas mycket duktiga spelare #8 ,Madde Martinsson, stod och diskuterade ivrigt och länge med Bogdan (som fick vila då det var flickmatch samtidigt).

Det visade sig senare att en av Älta-tjejerna hade i samband med slutsignalen skrikit otidigheter, mot vem då tror ni?

Just det, Bogdan, och då var han ändå "ganska bussig" genomgående mot hemmalaget. Det slutade med att han stängde av Älta-tjejen på två matcher och detta besked hördes på nära håll av en av våra "spioner".

När så semin skulle börja kunde vi räkna att samtliga Älta-spelare fanns på plan! Märkligt! Matchen började och Älta fick en ledning efter 22 sekunder. En mardrömstart.

Sen var det ställningskrig fram till 10 minuten då Sickan plötsligt "hittade", jag lovar och svär, han hittade verkligen en utvisning på Jossan.

Under dessa två minuter avgjorde Älta matchen med två snygga och odiskutabla baljor. Sedan gjorde man ett fjärde också bara för att trycka ner oss ordentligt.

När Sven och jag kom ner till omklädningsrummet direkt efter machen möttes vi av Hjelte som konstaterade att det bevisligen inte blivit någon avstängning. Sven tyckte att det var för jävligt och vi beslöt att lämna in en protest. Det är alltid tråkigt men man måste visa sitt missnöje i alla fall när det myglas på den här nivån!

Vi kommer ner till sekretariatet och möts där av två funktionärer samt Sickan och Bogdan.

Jag var redan nu ganska uppeldad och vände mig till funtionär 1.

- Jag vill veta på vilka grunder ni hävt avstängningen av en Älta-spelare!

Funktionären skruvade på sig ,till synes mycket besvärat och vänder sig till funktionär 2, som i sin tur hänvisar till de båda domarna.

Jag svarar då:

- Jag vill inte protestera till domarna. Det är ju mot deras beslut jag vill vända mig emot. Därför vill jag veta av er, i sekretariatet, hur ni kan häva avstängningen. Räcker det att be om ursäkt så är allt över?

Nu kunde inte Bogdan hålla sig utan ville försvara sitt beslut. (För det var det tydligen hans) Han höjde Stockholms fotbollsförbunds regelbok och sa (ordagrannt)

-En domare har alltid rätt att ändra sig!

Jag svarade,

-Det är självklart i sig men att det faktum att en spelare (Ältas #8) kan övertala domaren att häva sitt beslut ger jag inte mycket för. Att man gör avbön och ångrar sina dumma och kränkande uttalanden till en motspelare eller domare, det är bra, men ska inte räcka för att häva en avstängning. Man kan ju inte låta bli att undra om det varit exempelvis en Skå-spelare som blivit avstängd. Hade Bogdan även då hävt sitt beslut? Tillåt mig tvivla.

Då tittar helt plötsligt Bogdan på mig med sina ärliga bruna ögon, ler lite skevt och säger;

- Vilken avstängning? Vem är avstängd? Vet du vem som har blivit avstängd?

Jag förstod att taktiken nu var ändrad men berättade ändå att vi sett diskussionen, att vi visste orsaken till avstängningen och att jag fann det märkligt att han(Bogdan) nu helt sonika ändrade sin version.

Bogdan vidhöll sin version och då jag förstod att det inte skulle leda nånvart kunde jag bara konstatera ett hela saken luktade, mycket äckligt och illa i min näsa och gick därifrån.

Sven som ju är en mer sansad person än mig kunde efter min sorti tala om för domarna och sekretarietatet vad han ansåg om dylika maffiametoder.

Jag tror förresten att Bogdan kommer till oss kommande helg och dömer Färingsö Träboll. Bra eller hur? Med en sån domare kan ju vi som hemmalag omöjligen förlora. För det är väl det viktigaste? Att vinna menar jag. Ändamålen helgar medlen eller......