Skå IK-Råå IF 0-1 B-slutspel Omg 1

Den här Gothiaturneringen kommer vi att komma ihåg för många saker.
Mycket har varit roligt. En del nostalgi kommer upp när åren gått.
En av dom minnessaker som kommer att vara tyngst är "stolpe ut". Det har varit årets följetong.


Vi förde vår första match i turneringen stundtals och spelade riktigt bra, mot Triangeln, bara för att åka dit på en bra motståndarmålvakt och ett oturligt kontringsmål.


Mot Sundsvall var det samma sak med den skillnaden att vi inte spelade lika bra men vi sumpade massor med chanser. Baklängesmål på kontring.


Mot Mineiro torskade vi på orutin. Vi skulle behövt lite mer is i magen när vi möter osportsliga gnällspikar med teaterambitioner. Att vi skulle slå dom i Sanktan lätt, med en normal domare, är det väl ingen som tvivlar på. Baklängesmål på kontring.


Sen kom då matchen mot Råå. Vi börjar att föra matchen men vårt spel blir lite duttigt och vi spelar som ett flicklag mer än ett juniorlag. Detta påpekade Nyköpings duktige och trevlige tränare för oss. Han var av den meningen att vi inte skulle få problem med Råå.

Det fick vi inte heller. Problemet skapade vi själva. Det var ännu en match där vi är helt överlägsna bara för att åka på en kontring. Därefter blir vi panikslagna och så lyckas vi inte få in bollen. I målchanser vann vi säkert med 18-1. Och så.....ni vet, baklängesmål på kontring.


När slutsignalen ljöd var det glädje i Helsingborgsgänget och hos oss var det mer uppgivenhet. Det kändes lite grann som luften redan gått oss. Turneringen var därmed slut för oss.